promenixa

jag tog mig en lliten promenad idag, skulle gå till pappa men det var så förbaskat kallt att jag tog bussen från busstationen. lite lat kan jag faktiskt få vara.

var faktiskt längre hos pappa än vad jag trodde, han var pigg och tröttnade inte på mig som han kan göra ibland ;) satt hos honom medans han åt. är så förvånad att han kan ta sig upp ur sängen till rullstolen helt själv efter bara 2½ vecka. känns ganska skönt att vara där med honom ensam, visst vi kanske inte säger så mycket ibland men han försöker och han anstränger sig verkligen när jag är där med honom. stolt över han!!

nu ska jag sätta igång och skriva på min examinationsuppgift igen, jag har inte förmåga att koncentrera mig längre stunder så jag får ta det lite pö om pö men det kommer inta att stoppa mig i längden, jag ska klara det här ändå. jag är bäst!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0