gosane

jag trodde inte att det gick att känna en sån stor lycka i dessa tider. jag springer runt som ett litet barn som fått just den där barbiedockan som hon önskat sig i julklapp. jag hoppar på stället och dansar världens fuldans av lycka. trotts denna lycka kan jag inte låta bli att tänka, jag önskar att hon hade fått vara med och dela denna lycka med mig! jag vet ändå att hon gör det och att hon sitter där i sin himmel och är lika lycklig som jag är. att det blev som jag ville för trotts allt så var vi ganska lika hon och jag. vi såg till att det blev som vi ville. vi är starka i oss själva. och hon är stolt över mig.
för trotts allt kan jag konstatera att stockholm var ett segertåg!

då var vi hemma igen,tillbaka i verkligheten så att säga, några dagar i min sagovärld gjorde kanske saken lite lättare men ändå så mycket svårare och det blev ett hårt uppvaknande från min gömda sagovärld.

midsommar firades i godanro med släktingar och mat. något livligare blev det aldrig ett visst trädgårdsarbete pågick också vill jag nog påstå.

nu försöker jag att sakta komma ikapp den normala världens takt och hinna med i det dagliga tempot.

heja bravo här kommer jag!!

tänk hur fort livet bara kan vända. hur det helt plötsligt bara händer. egentligen är jag väldigt glad över att det gick så fort, att plågan inte blev allt för stor men det finns ändå en lite del utav mig som är självisk och önskar att det aldrig hade blivit såhär att det aldrig tagit slut. men tyvärr är slutet oundvikligt på alla sätt och sitället får jag se tillbaka på de lyckliga stunder som fanns och som fortfarande finns kvar i våra minnen. från den glada och lyckliga tiden.

jag är trött, sliten och egentligen inte alls på humör för att vara social. jag gör mitt bästa för att ändå försöka men helst av allt skulle jag nog vilja krypa ihop i ett hörn för att sova, sova tills känslan utav vemod försvunnit. för att vakna och hoppas på att allt var som det en gång varit.

jag saknar dig

Do not stand at my grave and weep
I am not there, I do not sleep.
I am in a thousand winds that blow,
I am the softly falling snow,
I am the gentle showers of rain,
I am the fields of ripening grain.
I am in the morning hush,
I am in the graceful ruch
of beautiful birds in circling fligth,
I am the starshine of the night.
I am in the flowers that bloom.
I am in a quiet room.
I am in the birds that sing,
I am in each lovely thing.
Do not stand at my grave and cry,
I am not there.
I do not die..


Mary Elizabeth Frye

åååh så sur jag blir. vaknade vid 7 imorse och var jättepigg men tyckte det var så tidigt och ville bara sova liiiiite till. vilket nu resulterar i att jag är astrött!
snuvig är jag med, halsen känns från och till tjock kan det möjligtvis vara ytterligare en förkylning på G?förvånad blir jag ju inte isåfall. säg nån gång som jag inte varit förkyld och träffat jockes föräldrar.....hummm....nej just det!

inte en skymt av kusin vitamin såg jag innan jag i ilfart sprang till jobbet. humm är det möjligtvis så att det går i repris tro eller ligger ute på intranätet?värt att kolla upp.


dagen fortsatte i ganska rask takt har otroligt ont i mina shoppingmuskler(som på vanliga människor kallas biceps) nästa gång blir det tantväska på hjul för detta går bannemig inte. ont ont ont!!men om jag shoppar mer så borde jag ju på så sätt shoppa bort min shoppingvärk eftersom mina shoppingmuskler då kommer bli större. vem vet det kan ju inte skada att prova iaf!!!

det är konstigt det där. när en människa kommer in i ens liv så försvinner oftast en annan. en del bara för en kort stund för att sedan återkomma till ens liv. en del kommer aldrig tillbaka då av olika anledningar.  för att man en gång blivit oense, för att tiden tyvärr var kommen för personen ifråga.

i den situationen befinner jag mig nu igen. då någon som en gång betyde väldigt mycket för mig som liten har lämnat oss. antagligen också för att fortsätta in i något bättre, fridfullare till någon som hon länge saknat som en gång fanns i hennes liv men som hastigt rycktes bort från oss alla en sommar för länge sedan då livet aldrig återgick till det den en gång var.


until the end of time

åååh jag känner mig som ett litet barn kvällen innan julafton. jag är förväntansfull, spänd, nervös samtidigt livrädd. det finns så många ställen jag vill gå till så mycket jag vill hinna med men på så kort tid. samtidigt känns det lite konstigt, stockholm har alltid varit min och mammas stad, det är dit vi har åkt hon och jag jämt. inte ens jocke har fått komma in i den svären att få åka med mig till stockholm.
men med mina tvära kast hinns det inte med att ta ledigt från jobb, hur mycket än mamma vill. det får helt enkelt bli en annan gång.
men en lite resrutt har vi allt lagt upp hon och jag. vilka vägar som går smidigast var vi ändå aldrig har handlat så detta kommer gå som en dans. karta är fixad och med överstryckningspenna är alla viktiga gator markerade. ja ni märker, jag är taggad till tänderna.
och den här gången hoppas jag och ber att resegudarna är på min sida, för jag vill så gärna. så snälla tänk på mig imorgon när jag påbörjar min lilla resa!!

vart vill jag då gå,
topshop
benetton
ordning och reda
yves rocher
stockhome
design torget
slottet (som är stängt eftersom jag lyckats klämma in min resa dagen innan kronprincessbröllopet, attans)
gud och alla antik/secondhand affärer på söder
gul och blå

ja, listan kan göras alldeles för lång med tanke på min lilla lilla tid som jag har.
men snälla önska mig lycka till för nu bär det av på äventyr igen!!

vart kunde jag ha varit nu? långt långt borta. men det är jag inte och faktiskt ganska nöjd över mitt beslut.
började dagen med en liten promenix (+att det promenixades igår med!) heja mig!!
utsikten av mina pollenrappade nyputsade fönster gör mig dock lite ledsen men det får jag stå ut med idag, inget att göra åt saken förrän det är över.
dagen till ära har jag världens längsta lista med to do saker, sen kommer mami som det var alldeles för längesen jag såg!!!

bara att sätta igång(om jag nu kan hitta den förbenade listan vill säga)

det borde vara förbjudet för mig att ens gå in i en blommaffär. efter mitt besök på plantagen idag var jag
-två blomkrukor
-en blomma
-en kryddväxt
- tre jordpåsar
- ett par arbetshandskar
rikare, vill dock understrycka att arbetshandskarna var till jocke, så ALLT var ju faktiskt inte bara till mig;p
så nu är mina stackars gurkor omplanterade, zucchinin lika så och den fula halvdöda blomman i tv-rummet slängd och glömd.
fortsätter jag i den här takten kommer jag nog snart inte ut på balkkongen inom en snar framtid, hihi

fortsatt uppdrag blir att plocka lite i min lilla röra, sedan jobb!!

nu åker vi och tar uppsala med storm!!

tänk om det hade hänt när han körde bil, sa mamma här om dagen
jaa blev mitt svar och efter en stunds fundering fortsatte jag med han körde ju faktiskt ganska mycket bil.

för sanningen är ju den att han gjorde det, det var aldrig ovanligt att han åkte till kristinehamn två- tre gånger i veckan på olika jobb och vad hade hänt om det hände på vägen till kristinehamn, hur hade det förrändrat situationen eller hade vi haft en helt annan situation då?

visst man ska inte tänka så, för vi hade tur i oturen att det hände när det hände, men det är ändå svårt att låta bli att tänka, tänk om