1års kalas och redan helt slut
det är hårt att gå på kalas ibland
dagens höjdpunkt var iaf mitt kusinbarns 1års kalas. tänk så fort tiden går.
i vilket fall så startade dagen i vanligt emma/jocke maner. det vill säga:
jocke vaknar och knuffar på mig frågande "har inte du ställt klockan?"
mitt nyvakna svar blir ett grymtande "har inte du gjort det?"
ja och resten kan ni ju tänka er för att spara på detaljerna. men vi kan väl säga som så att det blev lite stressigt. så efter lite om och men så kommer vi iväg. och till vår förvåning så är vi först (?!?!?) vad hände där liksom?vi som alltid brukar komma sist med andan i halsen inspringande för att fira.
stolt som en tupp fick jag iaf ta mig en liten tur med födelsedagsbarnet som skulle sova innan kalaset.
blev i vilket fall väldigt skoj dag med massa släkt, både stora och små lite huller om buller. men jag gillar det och dom är mina, bara mina!!
