gosane

Vad packar jag då, är man 26 så borde man ju inte ha så mycket att packa kan man tycka!? Men såhär är det, jag har alltid varit en samlare och jag har alltid samlat till mitt första riktiga hem, mitt första hus. Jag är en person som aldrig skulle klara av att bo ett helt liv i en lägenhet, jag är iinte gjord för det!

Ner packas kaffeservisen jag började få i present när jag fyllde 6år men också kaffekopparna på fot jag fått efter pappas morbror. Silverbesticken jag köpt på diverse loppmarknader. 

Jag är en sucker för gamla saker, dom har ett liv och en känsla som nya saker inte har. Här kommer dessutom kärleken till gamla möbler in, det har suckats och skakats en hel del i huvuden när det plötsligt stått T.ex. ett gammalt symaskinsbord i trappuppgången som behövts bäras upp, eller ett litet litet sidebord. 

 Att jag dessutom är minst 10 år yngre än mina kusiner innebar också till att jag fick börja samla mycket tidigare än alla andra.

Nu är det inte så att det är synd om mig bara för det,när de flest andra shoppade kläder för sina konfirmations pengar åkte mamma och jag för att köpalinnedukar och handdukar. 

Så döm mig inte för att jag har mycket saker, jag har nämligen väntat hela mitt liv på just det här ögonblicket ;)